Inget persiskt nyårsfirande utan nötter

2010-03-18

På lördag firar uppskattningsvis en halv miljon svenskar persiskt nyår.
Vi följde med Gävlebon Fereshteh Firouzi till mataffären för att få tips om mat, godsaker och hur man som nyfiken nybörjare hittar de bästa pistagenötterna.

 

den iranska butiken Daglivs på Södra Kungsgatan syns det tydligt att det är en stor högtid på gång. Ett dignande godisbord och välfyllda hyllor med nötter möter kunderna.

 

Som helt oinsatt kan det vara svårt att veta vad som är vad, och vad man ska ha alla märkliga påsar med kryddblandningar och märkliga namn till.

 

Fereshteh Firouzi börjar med det viktigaste: Ajil. En nötblandning som är en nödvändighet i varje persiskt hem. Enligt seden ska alla släktingar och vänner gå hem och hälsa på varandra under högtiden, och då ska det finnas nötter att bjuda på.

Huvudingredienserna är pistagenötter, hasselnötter och mandel, pumpakärnor, solrosfrön och rostade kikärter.

Fereshteh Firouzi visar med skeden i butikens nötskål hur hon direkt kan urskilja tre olika sorters pistagenötter. De som är störst och mest öppnade är bäst. Och så klart dyrast.

– Det finns påsar där du får slänga hälften eftersom de inte är öppna. Jag föredrar att köpa lösvikt, säger hon.

En central punkt i nyårsfirandet är Hafsin, bordet som ska vara dukat med sju saker på s.

 

 

 

 

Bland annat den syrliga, röda kryddan somagh som passar utmärkt att ha i riset när man ska äta kebab.

En annan självklar riskrydda är en blandning av torkade örter, bland annat persilja, koriander och dill, som serveras till den obligatoriska fisken.

 

– Det måste vara fisk. Så fin som möjligt. Hemma blir det ofta lax. I Iran är det vanligt med en sort som liknar sik, säger Fereshteh Firouzi.

Andra mer eller mindre nödvändiga rätter på nyårsbordet är kyckling och grönsaksomelett.

 

– Allt har en betydelse. Till exempel äter man risnudlar för att man inte ska tappa tråden till livet, säger Fereshteh Firouzi och visar med händerna hur nudlarna symboliserar trådar som hänger samman.

Att ha en guldfisk i en skål på bordet är även det av en viktig betydelse.

 

– Fisken ger enligt horoskopet tur, och vatten betyder också tur i livet.

Mycket i nyårsfirandet handlar om tur, och att lämna det gamla bakom sig. Just därför inleds firandet med att man hoppar över eldar för att lämna det gamla året och dess otur bakom sig.

När nyårstimmen väl är slagen hoppas man att den första gästen som knackar på har tur med sig.

Det kan man lösa genom att helt enkelt låta familjens mest tursamme medlem gå ut och komma in igen.

 

– När jag var liten fick jag alltid gå ut. Mina föräldrar upplevde att allt hade blivit bättre sedan jag kom, de hade fått bättre jobb och mer pengar. Därför var det jag som skulle komma in först med turen. Man ville inte riskera att någon gäst som inte hade tur med sig skulle komma först, skrattar Fereshteh Firouzi.

Hon väljer vant bland 15 sorters ris och visar hur man ser vilket te som är bäst.

Att kunna känna, lukta och smaka sig fram till den bästa kvaliteten är en konst som mer eller mindre fallit i glömska i Sverige där allt köps inplastat på stormarknaden.

 

– Jag gillar ändå Sverige för här behöver det inte ta hela dagen att laga mat. I Iran kan man göra en gryta som ska puttra i ett dygn, säger Fereshteh Firouzi.

 

Källa: Gefle Dagblad

Magnus Lundquist 026-159624 magnus.lundquist@gd.se